Åter till Årsskriften

 

Seglats på Lake Erie och Lake Ontario 1997  (del 2 av USA-resa 1997)

Av Lisbeth o Per-Olof.

 

Från Windsor till New York, via Lake Erie, Wellan Canal, Lake Ontario, Erie Canal och Hudson River.

 

20/7         Avreste från Issaquah Was. kl. 05 f.m. för att hinna med planet till Detroit. Vårt plan gick 6.30 och efter att ha bytt flight i Cincinatti  landade  vi i Detroit ca 14.30. Eftersom vi hade rätt så mycket grejor med oss, beslöt vi att ta en taxi till Lake Wiev Marina som ligger i Windsor Canada. Vid 17-tiden kom vi dit och såg rätt snart vart Tors båt Aquavite låg. Tor, Penny  och Thaishi  satt ute på kajen  vid ett bord och väntade in oss. Så här blev det välkomstkramar  och lite presentutdelning. Dom bjöd på drinkar och lite annat smått och gott, sen satt vi och pratade till bedtime. Vi inkvarterades i fören på Aquavite, fick en bra dubbelbädd och en dörr som vi kunde stänga om oss vilket kan vara skönt i bland även på en båt. I taket  fanns ett fönster med myggnät som man kunde öppna. På morgnarna  väcktes vi sen  av Thaishi som ivrigt stack in sin lilla nos där och försökte säja gomorron till oss.

 

21/7         Penny och Tor hade två hopvikbara cyklar i väskor ute på däcket, så dom tog jag och Penny  och cyklade iväg för att bunkra upp lite. Regnet öste ner när vi återvände och Pennys cykel fick punka. Men humöret var på topp och vi gjorde båten klar för avgång och regnet upphörde lika snabbt som det kom. Lite främmande för tågordningen var vi ju men allt förlöpte väl. Vatten och bensin skulle fyllas och avloppstanken tömmas, en service som finns på de flesta större marinor. Så  kastade vi loss och kom iväg runt ettsnåret.

Vid femtiden ankrade vi sen upp i Crystal Bay Detroit River. Gjorde en sväng in till Amherstburg med dingin, gummibåten, och åt sen middag på båten  vid 21- tiden.

 

22/7         Tor bestämde sej för att vänta in bättre väder  innan vi skulle gå in i Lake Erie, som har ett dåligt ryckte om sej att vara  som en kokande gryta, och med en stormvarning och löfte om åska, så var det nog ett bra beslut. Så vi stannade kvar i Crystal Bay och kopplar av med att bada och simma. Sen tog vi dingin in till Amherstburg för att äta lunch på en strandrestaurang den här dagen. Thaishi bär för övrigt en liten röd flytväst på sej när hon ska ut i dingin och får alla möjliga kommentarer om hur söt hon ser ut, en del har kamera  och passar på att fota henne.

 

23/7         Fortfarande stormvarning över Lake Erie men här i Crystal Bay är det lugnt och skönt  så vi badar och solar och åker och handlar lite. Tor har en barbeque som sitter fastskruvad på ena sidan längst bak i båten, så den här dagen åt vi grillspett och ris till middag, vid niosnåret pm.

 

24/7         Bättre väder över Lake Erie! Ankaret vevas upp och vi kommer iväg redan vid sju på morgonen. Kör på motor dom första timmarna, hade tänkt gå till  Long Point men ändrar på planerna och går in till Rodney Harbour. Det var besvärligt att hitta hamninloppet i mörkret. Några grabbar  i en motorbåt uppfattar vårt problem vi har och kommer emot oss med lanternor och visar en ankringsplats. Klockan har då hunnit bli  halv elva    det  är hel mörkt.

 

25/7         Upp vid 8-tiden kaffe i sittbrunnen som vanligt. Tor tar dingin in till Rodney för att handla cigarrer som tagit slut. Dagens etappmål  blir Port Stanley. Vindstilla, vi gick på motor hela vägen, solade på däck, läste och lekte med Thaishi. Vi var framme vid 15,30. Marinan här ligger inne i staden som verkar vara en rätt mysig liten stad. Här gick vi en runda runt stan och tog en glass. Sen upptäckte vi att det fanns en jättefin beach på promenadavstånd så vi gick dit och badade, P-O simmade 1000 m. På kvällen åt vi pizza. Sen blev vi bjudna till en annan båt på en drink. Pam och Richard dom hade en 40 fot vacker snabbseglare, dom hade sålt hus och ägodelar och bestämt att segla till Bahamas i början av augusti. Där tänkte dom leva och bo på båten i  5- 10  år så där,  beroende på när barnbarnen skulle börja komma.

 

26/7         Upp tidigt och snack om vädret, färdig för avgång ca 7,30 målet idag blir Long Point Bay c:a 40 Nm. Det är disigt på morgonen. Men vi går med segel och motor och gör ca 7 knop så vi är framme vid L. P. vid 16,30. Vi badade från båten. Drinkar, middag och prat till sent på kvällen. Det är storm- och åskvarning, dom sa på radion att det skulle kunna bli ett förfärligt väder på natten, så Tor sätter ut båda ankaren och gör vad han kan för att säkra båten. Lite skärrade går vi till sängs till slut och väntar på ovädret.

 

27/7         Natten förflöt relativt lugnt i vårt område, men man kunde höra åska och vindens brus på distans. Nu börjar vi få ett rätt bra grepp om rutinerna ombord. Vi beslöt i början att Penny skulle laga maten  och jag tar hand om disken, jag skulle då för övrigt inte våga använda den lilla gasspisen med ugn som finns i det lilla köket. Det finns också en frys och en kyl, varmt och kallt vatten i kranen. I badrummet som består av ett inbyggt tvättställ och en toa kan man också duscha om det behövs, men oftast så duschar man på marinorna eller tar ett dopp från båten.

Dagens etapp blir Port Colborne. Vi går på segel och motor. När vi anländer mot Port Colborne, är det lite svårt att upptäcka hamninloppet på distans, men efter någon halvtimme förtöjde vi på trevlig plats i marinan. Vi tar en promenad runt stan och äter glass, Thaishi också förståss. Här ligger alltså porten till Wellan Canal som vi ska in i  så vi går upp och ser hur det ser ut. Det blir för långt och jobbigt att gå båda vägarna så vi tar en Taxi tillbaka till marinan. På kvällen bjöd Tor på middag  på marinans restaurang, god mat. Thaishi får stanna på båten och hålla ställningarna.

 

28/7         Nu ska  vi äntligen in i kanalen, spänningen är i det närmaste olidlig. Inloppet till Wellan Canal ligger bara runt hörnet. Efter telekontakt med kanalkontoret fick vi omgående gå in i kanalen. Det var onormalt lite trafik just idag. Vanligtvis kan man få vänta både timmar och dagar. Men vi hade tur. Toppenväder, slussarna  går som en dans, och på sju timmar passerar vi åtta slussar med en total fallhöjd på 100 meter. Vi var tre båtar i varje sluss. När vi passerat slussarna och är inne i Lake Otario, gick vi till marinan Port Dalhousie, St Catharines, och lade till vid en brygga. Det fanns en jättefin sandbeach bara ett stenkast från båten, så vi gick och badade och solade några timmar. Här kom Margaret och Harvey på besök, dom är vänner till Tor och Penny och väldigt trevliga, kalla drinkar och snacks på däck. På kvällen blåste det upp ordentligt. Extra rep och fendrar fick plockas fram. Båtarna gungade så man blev nästan sjösjuk bara av att stå och titta  från kaj, att tänka sej  sova  där kändes nästan omöjligt. Så vi gick några svängar uppe i Port Dalhouse  innan vi tillslut  gick till sängs  sent omsider.

 

29/7         Avgång från Port Dalhousie vid tolvtiden, det är vackert väder i dag, vind 3-7 sek/meter. Vi duschade på marinan och hann med att titta i lite affärer. Dagens mål blir Port Credit  en stor fin marina med flera hundra båtar. Här träffade vi några andra vänner till Tor o Penny, Ken och Lesley. Lesley är svårt hjärtsjuk och skulle kunna dö när som helst, men hon verkar glad och pigg trots allt hon också lider av svår diabetes, hon väntar på att få göra en hjärtoperation. Dom har en stor fin segelbåt som dom bor på här. På kvällen bjuder Ken och Lesley oss på middag på marinans restaurang. Margareth och Harvey är också med. Väldigt god mat där. Harvey kommer med en ny GPS, för den gamla har gått sönder.

 

30/7         Ligger kvar en dag till i Port Credit. Praktiska göromål som att tvätta kläder, båten in och utvändigt och en del annat. Eftermiddagen tar vi en promenad och tittar lite i affärer och fikar på ett kafé. På kvällen är Ken och Lesley med oss och äter middag på båten. Hon hade köpt en alldeles utsökt chokladkaka till dessert.

 

31/7         I dag kastar vi loss vid elva tiden. Lesley står på kajen och vinkar av oss. Dagens etappmål blir Toronto Island. Seglar en del på vägen över bukten. Det är fint väder, så vi åker en sväng på motor efter Torontos kuststräcka som är sej rätt lik, roligt att känna igen sej när man kommer till ett ställe igen. Vi åker sen över till marinan på Toronto Island för att lägga till.

Jag och P-O tar en cykeltur på ön som är mycket vacker, vackra planteringar och söta små sommarhus med fina cykelvägar. Det här är Torontos oas, hit kommer  färjorna i skytteltrafik hela dagen  med  människor i alla åldrar. Här är fantastiskt fint och fridfullt. Här finns fina parker med blommor och fontäner, fina stränder med möjligheter till bad, en nöjes park med både djur och diverse karuseller, restauranger och caféer, allt inbäddat i  en ljuvlig grönska.

På kvällen beslutar vi oss att ta färjan in till Toronto stad och titta på nattlivet på Young Street.  På hemvägen missar vi färjan som  lägger till vid färjeläget närmast Aquavite, så vi åker över med en annan färja, men  får då en lång promenad på en timme ungefär.

 

1/8           Penny ska in till stan och äta lunch med sin son Matthew som fyller år. Tor har också några ärenden inne i stan. Något senare tar jag och P-O också färjan in till Toronto för att titta på stan och i affärer. Vi promenerar gata upp och gata ner så jag får blåsor under fötterna. Tor hämtade oss med dingin på avtalad plats kl. 19. När vi kommer tillbaka till Aquavite, är John och Ann där och som blir inviterade på middag. Dom ska sköta om Tors och Pennys affärer under året dom är ute och seglar. Det var roligt att träffa Ann och John igen, det är väl ungefär elva år sen sist. Det var också att meningen att Justines deras dotter skulle komma, men hon fick förhinder. Justine har träffat en ny kille och gift sej i sommar. Dom bor i Toronto, Ann visade några bilder från bröllopet. Tor och Penny var med och firade. Hon var fortfarande lika vacker, jag hade tänkt be att få ett foto innan dom åkte tillbaka men glömde bort det, dom åkte  tillbaka med sista färjan som gick vid tio tiden.

 

2/8           Sovmorgon, uppe vid niotiden. Tors kompis Per Schelin, skåning och svensk kom med en liten galosch  med v-8 motor och god för 60 knop. Pappa Tor och Per åkte iväg för att testa. Vid tretiden kom Nick och Tracy med segelbåt, några andra av Tors och Pennys vänner, från trakterna av Toronto. Dom åt middag med oss och Tracy hade med sej en läcker chokladtårta som dessert. Dom verkade vara rätt så trevliga.

 

3/8           I dag var vi tvungen att upp tidigt, vi ska ta Greyhound bussen till USA. Vi måste ta landvägen över gränsen till USA, för att det finns en massa regler om vi ska åka med en Canadensisk båt över gränsen till amerikansk mark. Vi passerade niagarafallen och fick en glimt av fallet från bussfönstret. Vi bytte buss i Buffalo och fortsatte till Syracuse. Här tog vi lunchpaus i väntan på bussen till Oswego. I Oswego hyr vi rum på ett trivsamt hotell alldeles intill hamnen. På kvällen går vi och äter middag på hamn restaurangen, där är det också dans den här kvällen.

4/8           Vi steg upp vid nio- tiden. När P-O tittade ut genom fönstret så  kom just Aqavite in i hamnen, dom hade seglat hela natten för att komma hit till Oswego och plocka upp oss. Dom hade startat vid ett-tiden dan innan och korsat Lake Ontario, ca 160 Nm. Här i Oscvego ska masten lyftas av och monteras fast på däcket, för nu ska vi gå genom Oswego och Erie Canal, där det inte finns plats för en stående 55 fot hög mast. Jag och Penny roade oss med att handla mat och gå till bank osv. På kvällen bjöd vi Tor och Penny på middag på samma ställe som vi hade ätit dan innan.

 

5/8           Upp tidigt för mastlyft. P-O och Tor surrade och teipade linor, elkablar, och allt vad där tillhör. Den så stolta Aquavite såg verkligen stympad ut med masten i horisontalläge. Och Tor såg likadan ut som den kära båten, han led verkligen med henne under dom här dagarna.

Han rökte sammanbitet sina cigarrer  med ett bekymrat veck i pannan. Ingenting var sej likt till och med Thaishi  såg förvirrad ut över  förändringen ombord. Vid tolvtiden var vi i alla fall klara för avgång in i  Oswego Canal. Vid ingången till första slussen körde vi på en sten eller klippa, det skrapade till och Tor Kastade om kursen så snabbt att båten krängde, jag tappade Thaishi i rena förskräckelsen och jag hann tänka att nu tippar vi med hela kalaset. Efter att ha hämtat andan, checkat att vi inte fått någon skada eller läcka eller nåt, gick vi in i slussen. Tor anmälde händelsen till slussvakten som verkade bli väldigt förvånad. Sabotage? Resten av dom sju slussarna gick alldeles utmärkt. Ankrade i en liten stad som heter Brewenton strax utanför Oneida. Åt en fin middag med räkor ombord.

 

6/8           Dagens etapp, Erie Canal, Oneida Lake, Little Falls. Uppe vid 8- tiden, sol och vindstilla, vi drar i väg runt 9-snåret. Vi går genom 8 slussar och ca 55 Nm kanal. Det är vackra vyer hela vägen. Vid en del slussar finns det restauranger med läktare, där folk kollar in kanaltrafiken, också busslaster med semesterfirare, många kineser och japaner som vinkar, filmar och fotar oss när vi går in i slussarna. Ibland är åskådarna så nära så dom kan frågar varifrån vi är och vart vi skall gå. Den sista slussen, Little Falls, en av världens högsta 40,5 feet hög, passerade vi vid 20-tiden och lägger till strax efter slussen tillsammans med en annan Canadensisk båt, Caper. Dom har följt oss en bit och snackat via etern med oss och dom verkar trevliga. Steven och Cliff med fruar och en hund. I en av slussarna låg Caper som är en stor maffig motorbåt rätt nära före oss, så Tor anropar dom och undrar om dom inte har en dörr eller lucka där bak så vi kan komma in. Han var rädd att inte få stopp i tid och med masten som ett spjut som sticker utanför i fören, så var det nästan läge för dockning. Och Steven som verkar ha en god portion humor hade så kul åt det där. Öppna så jag får komma in!!!!!! Han sa att han skulle rita och berätta om det i någon tidning.

 

7/8           Vi drar vidare vid 9 tiden. Det är väldigt vackert vid sidan av kanalen lövskog skiftande i olika nyanser, ibland kan man se vägar och järnväg längs kanalen omväxlande med hus insprängda i sommar grönskan. På större samhällen och städer efter kanalen kan man se marinor med hundratals båtar. Men det är lite båttrafik i kanalen. Vi ankrar upp före sluss 5 för middag och avkoppling. Thaishi måste få sin promenad och springa av sej .

 

8/8           Vi går in i slussen redan vid 7, 30 Tor längtar så väldans efter att få sätta upp masten så han blir rent nästan sjuk av att se på sin förkrympta normalt så vackra båt. Han nästan skäms och ursäktar sej hela tiden över mastens eländiga tillstånd på däcket. Den sista slussen låg vid staden Troy. Vi är nu ute i Hudson floden trafiken har ökat och vi har en del besvär av alla svallvågor. Vi går på motor och lägger snart till vid en marina i Catskill. Går och äter middag på en liten restaurang vid marinan. Caper är också här så vi pratar lite med dom. Den stora hunden dom har trivs inte alls ombord. Cliff vill lära sej några fraser på svenska så jag skriver upp några stycken, och övar lite med honom.

 

9/8           Vi har nu passerat genom alla slussarna så nu ska masten äntligen upp och ordningen återställas. Jag och Penny tog oss in till stan för att storhandla , vi fick lov att ta en taxi tillbaks för att få med oss alla grejorna. Tor och P-O jobbar med masten. Toppenväder, alldeles för varmt för Thaichi och pälsen går inte att ta av, vi får spola henne med kallt vatten några gånger under dagen. Vi åt gott grillat till middag, vi hittade en fin lammstek i affären.

 

10/8         Catskill, jobb med båten i stort sett hela dagen. På efter middagen lånar jag och P-O cyklarna och åker in till stan och tittar oss omkring lite. Tar en öl på en pizzeria, jättevarmt i dag också, middag på båten. Tar en drink och sitter och pratar på däck. Tor är glad över att masten äntligen är på plats. Han har också oroat sej för om det blev någon skada på båten när han gick på i Oswego, så P-O har dykt  och kollat fören ordentligt  och har inte funnit något anmärkningsvärt.

 

11/8         Catskill  - Kingston.  Klart för avgång kl. 10, det tog ca 4 timmar till Kingston. Det fanns ett båtmuseum där vi lade till som vi kollade på. Gick sen på stan på långpromenad åt glass och fikade lite. Värmen blev så påtaglig för Thaishi så plötsligt så slängde hon sej rak lång i gräset i en park, har faktiskt aldrig sett en hund lägga sej med benen rakt ut från sidan av kroppen, hon var alldeles slut av värmen. Så jag och P-O gick och köpte fika och tog med oss lite vatten till henne och sen satt vi där på en grön plätt inne i Kingston och picknikade i skuggan under ett träd .

 

12/8         Kingston  New York.  Upp och iväg vid sjutiden när tidvattnet stod som högst. Med tidvatten strömmen och vinden i ryggen gjorde vi sju - åtta knop. Det är mycket vackert väder, 25- 30 grader varmt, och en skön bris från vattnet. Vid 11.30 passerade vi West Point. Amerikas och Världens mest kända militära akademi, som vi fotade. Vi passerade också Zing Zing, ett berömt fängelse som ligger i Ossining.

Nu närmar vi oss New York, man kan se silhuetten av Manhattan. Vid tre-tiden lägger vi till vid Maritims Marina med Manhattan som en smakfull bakgrundsbild. Fantastiskt läge trodde vi men färjorna som går i skytteltrafik över Hudson River ger så stora svallvågor att det är nästan omöjligt att få båten att ligga stilla, den sliter och rycker hela tiden i förtöjningarna. Och Tor ser förtvivlad ut över sin vackra båt som slänger och kränger hela tiden, extra fendrar tjockare rep flera förtöjningsställen men inget hjälper denna gång. Här passar också Thaishi på att fara över bord. Jag, Tor och P-O står på kajen, så kommer hunden farande och ska hoppa upp på kajen och missar, hamnar emellan båt och kaj, tur att Penny har henne i koppel så hon blir hängande i, med halva kroppen under vatten.  Men det gick bra jag plockade upp henne och hon svassade genast iväg på bryggan blöt och lustig, denna lilla hund som är en blandning mellan pudel och disktrasa  och i det här blöta läget såg hon nog mest ut som det senare.

 

13/8         Idag tar jag och P-O färjan över Hudson River, för att upptäcka Manhattan. Vi tar en buss från färjan och in till centrum, stiger av på Fifth Aveny, promenerar lite runt och tittar oss omkring. Blomingdales är ett måste, där inne är det svalt och skönt tack vare aircondition, ute är det 38 grader varmt så det är rätt så jobbigt att vandra runt på New Yorks gator, och det är ett väldigt tempo inne i stan. Vi äter lunch på en liten fräsch japansk restaurang, jag fattar inte att dom måste sätta så mycket socker på köttet. Sen söker vi oss till Central Park och vandrar runt där lite och tittar på alla människorna innan vi åker tillbaka till båten bestämmer vi oss att gå på bio. Inne på biografen är det svalt och skönt och vi ser en mexikansk kärleksfilm. Sen försöker vi hitta en buss tillbaks men ger upp och tar en taxi i stället.

 

14/8         Upp tidigt Tor bestämmer sej att flytta båten till en annan Marina en bit längre bort men med samma fina bakgrundsbild av Manhattan. Här är det lugnt och skönt, en väl skyddad marina, rätt ny verkar det som. Det kostar 2 $/fot att ligga på marinorna här i New York. I dag bestämmer vi oss att gå på skilda håll och träffas vid 18-tiden för att gå ut och äta middag. Jag och Penny tar färjan till Liberty Island och strosar runt omkring madonnan. Normalt kan man gå ända upp i facklan men i dag är det alldeles för hett så man har stängt av den delen så man kan bara komma upp till midjan på henne den här dagen. Men eftersom det är en kö före oss så skulle det ta ca två timmar att vänta på vår tur så vi överger snart den tanken och fikar och äter glass istället. Kanonvarmt även i dag. Sen tar vi färjan över till Ellis Islands där det finns ett museum som visar hur invandrarna togs emot. Mycket intressant och gripande Det fanns statistik på hur många svenskar som kom in år från år, dom fick genomgå olika undersökningar och dom som var för sjuka och svaga sändes tillbaka. Familjer kunde splittras om t.ex. mamman visade sej ha tbc, så skickades hon tillbaks till en säker död, för det var många som inte klarade av båtfärden i retur  till hemlandet  med dålig mat och dålig hygien. När man såg det här saker så drog man faktiskt nästan en parallell med judeutrotningen. Så inte hade dom det lätt invandrarna, ett mycket intressant museum med frihetsgudinnan ett stenkast därifrån, som ju faktiskt står för fred och frihet. Som USA:s symbol om mänsklig frihet  så rimmar det lite illa.

                Jag och Penny hade en fin dag tillsammans, på e.m. tog vi färjan till Manhattan för att äta middag med gubbarna. Det blev middag på en livlig western restaurang i cowboy stil, sen vandrade vi runt lite. På kvällen satt vi lyssnade på en orkester som spelade alldeles vid Hudsonfloden och en tjej som sjöng jättebra. Några passade på att dansa, en alldeles vanlig fredag kväll i augusti på Manhattan, och ute på floden såg man segelbåtar passera i den ljumma sommarkvällen. Sista kvällen, i morgon åker vi hem.

 

15/8         Packar, Tor beställer en limmosin som ska ta oss till Kennedy Airport. Vi sitter på båten och pratar lite innan vi går och tar lite fika på marinans kafé, det känns konstigt att resa snart är över. Limmon kommer, pussar och kramar, take care, tack för allt vi ses och hörs. Och lilla Thaishi ser faktiskt lessen ut för svansen slokar på henne när vi far.

 

16/8

Anländer London Gatwik, flyger vidare till Stockholm Arlanda för anslutningsflyg upp till Umeå, som vi anländer till aftonen 16 aug, efter 6 veckors semester.

 

Ett stort tack till Tor och Penny som gjorde denna resa möjlig för oss.

 

Oförglömlig resa

Lisbeth & Per-Olof